Friska vindar i Konserthuset

Hur låter hållbar musik? Och kan ett konserthus arbeta miljömässigt hållbart, för att bidra till en bättre miljö? Det tar Helsingborgs symfoniorkester reda på under säsongen 20/21 då temat vigs åt hållbarhet under rubriken Elementen. Konserthuschefen Fredrik Österling ser fram emot friska fläktar, musikaliska brisar och stormande känslouttryck.

Klimatförändringarna och de dramatiska följderna av dem i form av svåra översvämningar, ödesdigra bränder och torka har engagerat människor och skapat många svärtade rubriker i medierna de senaste åren.

– Konserthuset och Symfoniorkestern är en del av samhället och som institution måste vi ta vårt ansvar för miljön och tänka mer hållbart, säger konserthuschefen Fredrik Österling som tillsammans med sitt konstnärliga råd utnämnt säsongen 20/21 till ett Elementens år.

– Vi fick idén när en av våra solister, Jakob Koranyi, begärde att få åka nattåget från Stockholm till Helsingborg hit när han skulle spela med HSO. Han undrade vad vi gör för att klimatkompensera för det solister och dirigenter som flygs hit, säger Fredrik Österling.

Frågan satte igång tankeverksamheten i det konstnärliga rådet.

– Vi kom fram till att det är fullt möjligt att prioritera dirigenter och artister som väljer andra transportmedel än flyg, utan att vi behöver sänka den konstnärliga kvaliteten. Det ser ut att lyckas till 70–80 procent säsongen 20/21. Vissa artister åker tåg helt eller delvis. Vissa haffar vi när de ändå har uppdrag i ett närliggande konserthus.

Även om beslutet fått en del kritik, framför allt för att det finns en rädsla för att kvaliteten ska försämras, så har responsen från artister, agenturer, publik och medier talat sitt tydliga språk. Hejaropen har varit många och flera orkestrar har valt att gå i HSO:s fotspår.

– Det är glädjande att se, säger Fredrik Österling.

Men hur låter egentligen ”hållbar musik”? För HSO handlar hållbarhet i den symfoniska världen om att spela verk från alla tidsepoker, från alla delar av världen, skrivna av både kvinnor och män.

– Musik är en väldigt hållbar form av underhållning. Även om det finns en ordning runt omkring som genererar en massa utsläpp så blir det ju inga större koldioxidutsläpp när vi blåser i instrumenten.

Men för Fredrik Österling är hållbarhetsbegreppet vidare än så.

– Ofta tänker man att det finns genrer som pop, jazz, klassisk musik... Men i själva verket representerar den klassiska konstmusiken ett myller av genrer från tusen år tillbaka och till idag – därför binder den samman oss människor över tid. Om vi bara fokuserar på musik från ett antal decennier på 1800-talet, då blir det väldigt snävt.

Hans målsättning är att göra publiken medveten om vilken roll musiken kan ha i ett framtida samhälle.

– Den kan vara en tröstare, som nu i coronatider blir ännu tydligare, nånting som väcker folk till liv, som ger energi och ibland provocerar. Genom att sätta musiken i ett sammanhang får vi publiken att tänka till – även om sånt som inte bara handlar om musik. Det är när musiken blir en del av människors vardag, en del av samtalet, som den blir riktigt intressant. Om man bara lyfter fram den som något vackert, då har man inte utnyttjat musikens fulla potential.

Säsongen 20/21 skiljer sig en del från föregående säsongers upplägg,som en följd av pandemin.

– Vi kommer att spela kortare konserter som livesänds från Stora salen och släpper in så många personer som myndigheterna tillåter. Under en tid som denna spelar musiken och kulturen en om möjligt ännu större roll.